Tormore Distillery år 1977. Kostade den svindlande summan £600 000 att bygga 1960. Schenley från Cincinnati betalade detta monument över en storhet som aldrig infann sig för amerikanerna.

John McDougall har ett halvt århundrade bakom sig i den skotska whiskybranschen. Han har genomlevt upp och nedgångar. Nu varnar han för överhettning. Destillerier byggs och kapaciteten utökas i rask takt, samtidigt som priserna på whisky i butikerna har gått upp de senaste åren. Är vi på väg mot en whiskykrasch?

John McDougall sommaren 1970 på Laphraoig Distillery på Islay. Long John Distilleries hade 1962 köpt destilleriet av ägaren Bessie Williamson för den enorma summan £300 000. En skuld man betalade av på fram till 1972.

JAG HAR VARIT med i whiskybranschen länge, 56 år för att vara exakt. Under den här tiden har jag upplevt hög- och lågkonjunkturer, både professionellt och privat. Nu ska vi prata om den skotska whiskyindustrin och vad den gått igenom sedan 1960-talet.

I mitten av 60-talet skalades produktionen upp signifikant, framförallt av DCL (dagens Diageo) och ytterligare några firmor av mindre storlek. Man ska komma ihåg att det första helt nybyggda destilleriet under förra seklet öppnade officiellt i maj 1960.  Destilleriet i fråga var Tormore som jag skötte 1974-1977. Allt verkade uppåt under det glada 60-talet men saker blir lätt ”överkokta” och en nedgång drabbade branschen som förstås återhämtade sig. Men samma sak inträffade igen decenniet därpå. Full fart framåt och ökad produktion följt av neddragningar mot slutet av 70-talet. 1980-talet var brutalt, många destilleriet lades i malpåse, andra stängde helt. Manfallet var störst inom DCL (UDV på den tiden) som stängde 15 maltdestillerier och en grain-fabrik. Vändningen kom först under andra halvan av årtiondet. Lagom till ett nytt hack i kurvan (likt dålig matsmältning) i slutet av 90-talet.

Inget i den här branschen är ”lättseglat”, och att skåda in i kristallkulan och försöka spå framtiden är en osäker vetenskap men man kan få en indikation på vad Scotch som produkt har att vänta. Sedan tidigt 00-tal har utvecklingen i stort varit positiv, med nya destillerier som byggts och i vissa fall nuvarande destillerier som expanderat. De stora etablerade firmorna har återöppnat vilande destillerier och den störste spelaren av alla Diageo har fortsatt att bygga ut sin kapacitet efter 1980-talets dramatiska nedskärningar. Allt är sålunda bra, eller? Kommer expansionen att pågå under överskådlig framtid? Kanske.

Men historien har en irriterande vana att upprepa sig vilket gör att inget kan uteslutas. Det finns alltid en fara och risk att vi drabbas av överproduktion igen. Vad händer då? Framtiden avgör som alltid.

John McDougall på Box i svenska Ådalen med den nybakade destillerichefen Roger Melander bredvid sig. Bilden är tagen 2 december 2010 efter att den första spriten runnit från pannan.

Vad tycker du?

Lämna en kommentar!
Skriv ditt namn här