Kalendariet Whiskytips Butiken Klubbguiden
 

Bli Whiskyspot-medlem och få vårt nyhetsbrev om whisky.
» Registrera dig
» Ändra uppgifter

Det finns inga nyheter!


 
[AFLODAL bloggar om Malt-VM] Whiskyspot arrangerar Maltwhisky-VM 2014. 110 destillerier från hela världen gör upp om titeln ”Världens bästa maltwhisky”. 21 deltävlingar över hela Sverige, därpå fyra semifinaler och slutligen en ’Grande Finale’. Juryn utgörs av ”whiskyälskare” som blindprovar och röstar fram den bästa whiskyn.
 
“Glen Grant överlägsen, finalkandidat?”
 
DEN SOM PROVAT mycket whisky vet hur det är att ge sig in i gyttret på Speyside där smakskillnaderna är mycket små. Som Chivas-blendern David Boyd, i en paneldiskussion under Speyside-festivalen, irriterat utbrast: ”Allt smakar ju likadant!”. Whiskyn är designad för att gömmas i blends och ska inte ha för stor karaktär. Temat i andra VM-provningen i Karlskrona var nämligen mittfårans ”malty style”, alltså inte extremt rökig eller vinfatsdoppad whisky. När jag pusslat ihop årets VM-program har jag tänkt 100% smak. Tidigare har upplägget varit mer regionalt. Finstilta Glenmorangie har alltid fått stångas mot sina råbarkade kollegor i Northern Highlands och aldrig haft en chans. Nu möttes lätting-trion Glen Grant, Cardhu och Glenmorangie – en underbar orgie och malt och färsk frukt! Alla tre är helt suveräna i sin genre, lagom ömtåliga men oerhört avancerade och väldigt gladfruktiga – helt enkelt stormgoda. Men för en lekmannajury, måttfull huvudvärk. Skillnaderna finns i detaljerna, kontrasterna är inte stora. Ivrigt spottande lyckades ändå blekingarna bringa reda i finliret och sortera ut den allra bästa whiskyn.

Andra halvan i startfållan var mer dubiösa whiskyhus. Loch Lomond är en ökänd finkel-hink kokad till 85% i en underlig kolonnformad pot still med tvärställda perforerade kopparplattor som kan ändra vikten på spriten, LL är deras lättaste whisky. Och den har aldrig varit bättre! Fortfarande stinker det smörkola men även vaniljkräm och sega råttor. Käften bjuder på en underlig aprikosmarmeladton. Godisbelamrad och raka motsatsen till omgivningens pigga fruktighet. 10-åriga Glen Deveron från Macduff Distillery har inte heller rosat våra whiskygommar. Vid förra Malt-VM 2010 embarmelig med gräddkola och toffee, kvaddad av snedek. Nu en skaplig dram med stolt hållning. Infallsrik nos på malttema med fruktflörtar. Smekande maltmun där frukten leker stillsamt med stramare ek och får en pirrande aromatisk avslutning. Ett ’quantum leap’ jämfört med unggöken från förr. Men det räckte inte, båda blev ohjälpligt på efterkälken i vår prövning.

Kvällens trea var något överraskande Glen Moray 16 år. Inför förra Malt-VM fick stället ny ägare och en nysatsning på whiskyn var att vänta. Då dock helt menlös och über-snäll. Nu en exemplarisk standard-malt. Välbalanserad och måttfull, sticker inte ut för mycket men har karaktär och ständig närvaro. Vinös fruktnos åt muskathållet. Läcker fruktfanfar i munnen, har kropp och driv. Inte tillkrånglad utan naturlig i tilltalet med stort självförtroende.
En mer avancerad whisky är Cardhu 12 år. Munnen är begåvad. Visst är den maltigt äpplig med sprittande småcitrus halvvägs, men det är den intrigerande eken som gör whiskyn. Torrare ektoner stramar upp, kryddor värmer och sensationellt nog släpper eken iväg skitiga fenoler. Ihop med all frukt gör röktendenserna det hela väldigt spännande. Samtidigt var det säkert denna ”skitiga” dimension som fick juryn att dissa kändisen som ju är ’homeplace’ för världens största whisky Johnnie Walker. Tillika den första singelmalten som i början av 1960-talet fick spridning utanför Skottland tack vare direktören Ronald Cumming vars ättling grundade destilleriet på sin gård Cardow.

Hur gick det för Glenmorangie? Jo, en trygg andraplats tar den vidare i år, kul! 10-åringen har hittat tillbaka till gammal god form. För några år sedan kom fruktkalaset i munnen av sig och efterspelet ebbade ut. Den här gången infrias fruktlöftet i nosen. Med en mikrodroppe vatten fascinerande läskande med jublande äppeldricka, päronpastill och hoppande småcitrus innan pirrande värme smyger in. Eftersmaken är lång och saliverande, tuggummifräsch och pigg. En fulländad GM fullt i klass med forna cask-versionen Artisan Cask. Ska bli spännande att se vad whiskyn tar sig för i en semifinal bland likasinnade.
Åt Glen Grant fanns inget att göra. Solklar etta med 117 poäng! Titelwhiskyn var numret större i allt. Varannan jurymedlem satte sin guldpeng på Major Grants skapelse. 16-åringen har aldrig varit bättre, genial i sitt uttryck. Förenar destillatets ungdomliga äppel-espri med distingerade gammelestrar som hos en 30-åring utan att tappa bort 16 års ekenergi i form av kryddvärme och aromatisk nerv. Eken förlöser en ocean av söt exotisk frukt och bitande syra. Ett finalist-ämne minsann!

-Henrik Aflodal

 
Kvalprovning II: Karlskrona 26/3
1. Glen Grant 16 år 43%
2. Glenmorangie 10 år 40%
----------------------------------------------------------
3. Glen Moray 16 år 40%
4. Cardhu 12 år 40%
5. Loch Lomond 40%
6. Glen Deveron 10 år 40%
 
111+6 p
64+2 p

53 p
23 p
13 p
8 p

Juryn väljer de två bästa sorterna. Ettan får 3 poäng och tvåan 1 poäng. Juryordförande Aflodal har dubbla röster som särredovisas ovan.
 

Publicerad: 3/27/2014
Läs fler krönikor
 Sök på Whiskyspot.com:  | Om Whiskyspot.com