Kalendariet Whiskytips Butiken Klubbguiden
 

Bli Whiskyspot-medlem och få vårt nyhetsbrev om whisky.
» Registrera dig
» Ändra uppgifter

Det finns inga nyheter!

 
Fler artiklar om Springbank:
4/11 "Vinflörtande traditionalist"
18/10 "En whiskymakts förfall"


 

Sötnosarna Longrow, Hazelburn, Glengyle
 


Springbank-destillatet är förmodligen optimalt för Campbeltown-fabriken. Varför gör man i så fall varianterna Hazelburn och Longrow? Aflodal finner att bastarderna frossar i godisfrukt. Oftast blir det problematiskt men ibland funkar sötpåslaget. Även nybyggda Glengyle hänger på godiståget men här är kryddan frälsaren.

Campbeltown är inte längre bara Springbank med halvsovande Glen Scotia en bit bort. I likhet med andra ensamdestillerier gör Springbank olika versioner av maltwhisky. Hazelburn är ett orökt trippeldestillat makat första gången 1997. Första singeln gavs ut lagom till jul 2003, enkom för personal och direktion. Allmänheten fick vänta till september 2005 på sin 8-åring, lättviktig och finstilt komplex till stilen som brukligt är för trippelwhisky, delvis plockad från sherryfat. Och i september 2010 kom 12-åringen, förvånande nog lagrad uteslutande på nya sherryfat av oloroso-typ. Hazelburn lagras annars mestadels på bourbonträ, främst tänkt som blendingmalt, en behändig malt att byta bort mot andra destillat. Att whiskyn är kokad tre gånger misstänkliggör den i maltwhiskykretsar där ”experterna” fortfarande tror att trippeldestillat är ”spritiga” och korkat banala. Springbank-folket själva bidrar till detta med att smyga med whiskyn. Oförtjänt eftersom den är riktigt bra.

Större uppmärksamhet får Longrow gjord på undantag i små ’batcher’ sedan 1988. Whiskyn är dubbeldestillerad på konventionellt vis och malten röks till ohyggliga fenolnivån 57-58 ppm, vilket slår Ardbeg. Dessutom röks malten hantverksmässigt i egen ugn, Ardbeg köper industriellt mältat korn från Port Ellen Maltings. Fördelen med att mälta själv är att röken penetrerar kärnan och ej fastnar i skalet. Originalet Longrow grundades 1824 av John Ross men övergavs 1896 på grund av trångboddhet. Ett av lagerhusen har överlevt och brukas av Springbank.
Longrow är litegrann av en kultwhisky med tanke på de små volymerna och att rökmalt överlag är sällsynt. Första gången Longrow destillerades var 1973, därpå 1974, båda årgångarna är omöjliga att hitta idag. Sedan år 2000 ges whiskyn ut som 10-åring, och från 2002 innehåller flaskorna whisky gjord på egenproducerad malt från det restaurerade mälteriet. Årligen ges 8000 buteljer ut. 2004 kom en 14-åring, och senare har utbudet breddats med CV (Chairman’s Vatting) samt 100 proof som refererar till det gamla brittiska alkoholmåttet.

I mars 2004 återuppstod Glengyle. Ja, inte i originalskick, utan som nybygge signerat Frank McHardy. När Glengyle stängde 1925 gjordes fastigheten om till bilverkstad och användes senare som förråd för djurfoder innan Hedley Wright köpte lokalen 2001. Genast började ett nytt destilleri planeras. Utrustningen hittades i grain-destilleriets Invergordons gömmor, nya Glengyle arbetar med mytiska Ben Wyvis pannor och kondensorer – i sig ingen märkvärdig maltwhisky. Destilleriet jobbade fram en blendingmalt under tolv år och stängde 1977 (sista fatet sattes troligen i flaska 2002). Glengyle är en annan visa. Spritpannan på 15 000 liter spottar ut en tyngre biffigare sprit som tycks jobba bra med eken, destillatet mognar fortare än hos grannen Springbank. Kopparslagare har mjukat upp formerna och rätat ut lyne-armens vinkel som nu planar ut vågrätt. Wash-pannan rymmer 18 000 liter, båda pannorna körs halvfulla. Tre nysnickrade jäskar i lärkträ trängs med ett nytt mäskkar i stål. Ovanligt är att hela destilleriet ryms i enda sal. Whiskyn makas på den urtima kornsorten Bere, odlad lokalt på Kintyre-halvön. Mältning ombesörjs av Springbank, men planer på att återinrätta Glengyles originalmälteri finns. Första året lades bara 300 fat ner – däribland rom, madeira, port, bourbon samt fino- och oloroso-sherry.
För Frank går en dröm i uppfyllelse: ”Jag har alltid velat bygga mitt eget destilleri. Att lämna efter sig allt detta är en rätt fantastiskt tanke”, säger han och slår ut med armarna. Franks karriär började på just Invergordon (där pappan var personalchef). Han var faktiskt där när maltdelen Ben Wyvis kördes igång i mitten av 1960-talet.
Dessvärre kan Glengyle i framtiden inte buteljeras under destillerinamnet som ägs av Loch Lomond (Glen Scotias ägare), en blandmalt kallad Glengyle säljs framgångsrikt i Frankrike. Istället ska whiskyn kallas Kilkerran (efter kyrkogården i närheten). Campbeltown återerövrar tålmodigt sin status som whiskystad, i framtiden kan vi välja på Springbank, Glen Scotia, Longrow, Hazelburn och Kilkerran – inte illa!

Detta är tredje episoden i artikelserien om Springbank, läs mer:
4/11 "Vinflörtande traditionalist" om vinfatslagrad Springbank
18/10 "En whiskymakts förfall" om Campbeltowns uppgång och fall

 
Aflodal om Longrow, Hazelburn, Glengyle/Kilkerran
Springbank är ju det perfekta destillatet. Varför skulle man annars krångla till det så? Denna omsorgsfulla destillering, där en mindre del av första körningen hoppar över mittenkoket och går till tredje pannan, är tydligen optimal för Springbank. Processen befordrar komplexitet samtidigt som en del av röken sparas. Men man kan uppenbarligen inte låta bli att helgardera – dubbeldestillering på grovrökt malt kallad Longrow samt trippeldestillering på orökt malt döpt till Hazelburn. Gemensamt för de båda extrakoken är sötman, pannorna producerar stora skopor godisfrukt. Kanske är det anledningen till att Springbanks huvuddestillat uppstått? I Longrows fall kvävs röken av övermåttan sötma. Hazelburn utmanas också av godiset men lyckas undkomma av ren livslust, godisfrukt excellerar. Nybyggda Glengyle tänker likadant men ändå annorlunda. Lika toksöt som grannspriten fast med argare krydda som kompenserar, kan bli riktigt häftig över 10 år om man är återhållsam med all denna sherry…

Kilkerran 5 år 46% (SB ordinare tillfällig nr 20215 = 505 kr)
BRA++ 84p  Förbryllande destillat, bara 5 år men verkar redan färdig. Borde befinna sig i sin lyriska fruktperiod, kvar i den övermåttan söta ungkolan, ändå förvånansvärt sansad, inga överord. Väldans söt gom, badar i likörliknande sötma, räddas av rejält krydddrag, behöver droppe vatten annars fastnar gommen på en enveten kryddplatå. Märkligt lätt eftersmak utan vatten, oerhört söt med vatten, ändå ekigt återhållen med spridda fenoler. Vad månde hända framöver?

Hazelburn 8 år 46% (SB nr 86073 = 650 kr)
EXC.BRA 88p  Ett rent mästerverk, en ungwhisky ställd i livets zenit. Häftig ung-näsa vid 46%, oblyg kola-snok likt en grain-whisky, mer normalt maltsöt med vatten. Formidabelt sockerpiller till mun, snyggt levererat godisfrukt-paket, vatten bara ökar frukt-galoppen. Eken börjar integrera, vore kul att få se äldre upplagor. 4 av 10 fat är sherry, det räcker, balansen är rätt.

Hazelburn 12 år 46% (SB ordinarie tillfällig nr 10631 = 695 kr)
BRA+ 80p  Faktiskt upprörande, huvudlöst att dränka godiseuforiska HZ i sherry. Varför inte bli kvar på 50/50 och låta eken samspela med destillatet? Av HZs signatur kvarstår intet, en smått desperat situation där whiskyn inte kan uppbåda något motstånd alls, noll intrigerande under dumsöt sherryfilt. Nosen är bäst, vatten nyanserar sherryn, charmig godiston centralt. Vatten räddar munnen ur ingenmansland, syran vaknar, kryddor drar i sherryn mot slutet. Medelmåttig sherrydram i mängden.

Longrow 10 år 46% (SB nr 70549 = 795 kr)
BRA++ 82p  Oförklarligt var all rök tagit vägen? Bättre än förr med all sin frukt som dock gömmer röken effektivt. Konsekvent enkelt fruktsöt i både nos och mun, vi pratar päronsoda vid 46% och tutti frutti med vatten. Skrämda fenoler kryper fram i eftersmaken. Snällaste storrökaren på jorden?

Longrow14 år 46% (SB nr 86894 = 915 kr)
EXC.BRA 89p  En av få SB-tappningar som gillar sherry, här 100% vinek. Självklart murrig snok som vattnad rensas och blir riktigt god, hallonsmakande shortbread, syltigt kul! Konfekt i gommen lyfts av vattendroppe till hallonpaj följt av fruktkaskader, ändar i lång pralinig finish på sockerkaksbotten. En lyxdram att njuta av i stillhet. Av röken syns intet, stryk rök ur Longrows CV?

Longrow CV 46% (SB nr 86028 = 635 kr)
EXC.BRA+ 92p  Äntligen en LR som svarar upp till ryktet, perfekt symbios med frejdig ungdomlig rök och rik söt frukt (som annars sväljer röken). Lysande gom där frukt/rök kivas uppfriskande. Eftersmaken bäst utan vattnet som ger röken överhanden, vid 46 bred fet fruktmatta som dämpar de medicinala rökvågorna. Oj vad glad man blir! En salig blandning av fat – från bourbon och sherry till port och rom.

Longrow 100° Proof 10 år 57% (SB nr 86976 = 899 kr)
BRA 71p  Herregud vad snopen man blir. 100% bourbonfat borde ge röken spelrum? Icke, destillatet älskar uppenbarligen sina godisestrar som äter upp fenolerna. Nosen är helt nollad, gommen vräker på med citronsuryp, hopplöst. LR är världens mest opålitliga rökare, aldrig förstått mig på den.

Aflodals 100-poängskala. Max 25 poäng vardera för arom, smak, eftersmak samt helhet/komposition. Under 65 är dålig felproducerad whisky. Upp till ca 85 poäng är bra godkänd whisky. Från 86 till över 90 poäng är riktigt avancerad exceptionellt bra whisky. Över 93-4 poäng dyker SOLITÄRER upp, bland det bästa Aflodal smakat.
CS = cask strength


 

Publicerad: 11/17/2010
Läs fler reportage
 Sök på Whiskyspot.com:  | Om Whiskyspot.com